Det är helt orimligt att det skiljer flera tusenlappar i månaden i lön efter en gymnasieexamen vid fordonstekniska linjen och en examen vid vårdlinjen. Löneskillnaderna  mellan vården och verkstan, mellan tjänstesektorns ICA och IT och mellan akademikernas socionomen och ekonomen är den största löneskillnaden vi har i Sverige.

– Under ett arbetsliv på 40 år blir det minus 1,2 miljoner kronor för en enskild kvinna, räknat på heltid. Tar vi den faktiska skillnaden, med deltid, blir det minus 3,6 miljoner. Massor med pengar! Det påverkar alla socialförsäkringar – a-kassa, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och i slutändan pensionen!

– Vi har ett pensionssystem som producerar fattigpensionärer på löpande band, där en majoritet är kvinnor. Detta administreras av en regering som kallar sig feministisk. Rekord i hyckleri!

– Höj garantipensionen, skrota PPM- systemet, stärk den allmänna pensionen, använd pensionsfonderna till grön omställning och hållbar utveckling!

– riksdagspartierna har låst in sig i en pensionsarbetsgruppen och vägrar flytta ett kommatecken med mindre än att de är överens. Det är värre än i Vatikanen. Där kommer det i alla fall ut lite vit rök efter ett tag. Här kommer ingenting! Därför måste arbetsgruppen uppläsas och pensionerna diskuteras i vanlig demokratisk och öppen ordning!

– Sänk arbetstiden i stället för skatten! Vi lever inte för att arbeta, vi arbetar för att leva. Vi ska ha rätt till arbete och tid att leva. Fler kommer att orka mer, det blir färre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet.

– vi vill ha kortare arbetstid, trygga anställningar och rättvisa löner !

22 nov Feministbrev 212 – Långt kvar till riksdagens mål om jämställt hem- och omsorgsarbete

Posted at 09:08h in feministbrev, nyheter, publicerat by

Det konstaterade Jämställdhetsmyndigheten i en rapport för några veckor sedan. (Långt kvar till riksdagens mål om jämställt hem- och omsorgsarbete | Jämställdhetsmyndigheten (tt.se)

Rapporten visar att kvinnor tar större ansvar för barnen i kombination med att de sköter en större del av hushållsarbetet. Män lägger generellt mer tid än kvinnor på att ta hand om ekonomin, underhålla bilen och installera teknik men det kompenserar inte för den tid som kvinnor lägger på att diska, laga mat, städa och tvätta.

Till det kommer att kvinnor oftare går ner i arbetstid för att ta hand om äldre och andra närstående. Kvinnor anpassar alltså yrkeslivet till familjelivet. Kvinnor upplever också mer stress och det leder till ohälsosamma val som att sova mindre och avstå från att umgås med vänner,

Utredningen bedömer att föräldraledigheten behöver bli jämnare fördelad och tycker att det mest effektiva vore att rikta in sig på barnets första tre år och de grupper som delar ojämnt på föräldraförsäkringen. De föreslår en ny version av jämställdhetsbonusen och att föräldrapenningen begränsas efter barnets treårsdag,

Föräldraförsäkringen infördes 1974.. I och med föräldraförsäkringen kunde båda föräldrarna vara hemma med sina barn.Det ansågs väldigt radikalt och var tänkt att mynna ut i delat ansvar och jämställdhet. . Men hur gick det?

  • 1995 reserverades en månad av föräldrapenningen till vardera föräldern. Männens uttag av föräldrapenning ökade med 9,9 dagar.
  • 1998 var mäns uttag av föräldrapenningen 10 procent och kvinnors uttag var 90 procent.
  • 2002 reserverades en andra månad för vardera föräldern. Samtidigt förlängdes det totala antalet föräldrapenningdagar till 480 per föräldrapar. Mäns uttag av föräldrapenning ökade med 4,4 dagar.
  • 2006 tog män ut 20 procent av föräldrapenningen och kvinnor tog ut 80 procent.
  • 2008 infördes jämställdhetsbonus, där föräldrar kunde ansöka om att få skattelättnader för de dagar de tog ut utöver de två reserverade månaderna. Jämställdhetsbonusen förenklades 2012. Föräldrarna behövde då inte längre ansöka om bonusen och den betalades ut månadsvis.
  • 2013 tog män ut 25 procent av föräldrapenningen och kvinnor tog ut 75 procent.
  • 2016 reserverades en tredje månad för vardera föräldern. Mäns uttag av föräldrapenning ökade med 4,1 dagar.
  • 2017 avskaffades jämställdhetsbonusen.
  • I slutet av 2022 tog män ut 30 procent av föräldrapenningen och kvinnor tog ut 70 procent.

Nästa år, 2024, har det alltså gått 50 år sedan lagen infördes. Den lag som var tänkt att radikalt omforma vår syn på föräldraskapet och omsorgsansvaret. Mäns uttag har under den tiden ökat från i princip 0 till 30 procent. Och det har tagit nästan 50 år! Då kan ju vän av ordning också räkna ut hur lång tid det kommer att ta innan vi är framme vid 50/50%. Förutsatt att männen verkligen fortsätter att öka sitt engagemang.

Frågan är om de förslag utredningen kommer med verkligen kommer att leda männen i den riktningen. För frivilligt går det tydligen inte. Och i Riksdagen verkar man numera mer intresserad av förslag som gör det möjligt att leasa ut föräldraskapet. Kalla in Rut kanske… – Vi vill ju gärna att kvinnor ökar arbetskraftsdeltaget, det vill säga att kvinnor kommer tillbaka till jobbet och kan göra karriärer och ha samma möjligheter som ofta männen har. Då gäller det att man har ett större flexibilitetssystem, säger ansvarig minister. Arbetslinjen ska alltså styra föräldraskapet och omsorgen. Inte tvärtom.

Det förunderliga är att det fortfarande verkar omöjligt att tänka sig att föräldraförsäkringen ska delas lika. Rakt av. Som alla andra försäkringsförmåner. Jag har hört många säga att skulle föräldraförsäkringen införas idag så vore det självklart att den skulle vara individuell, men att det inte gick på 70-talet. Det var för radikalt, då. Men nu då? Varför ser vi inga förslag som leder till målet  –jämn fördelning – trots att all statistik så här långt visar att det mest verkningsfulla vore att dela. Män måste  tvingas. Statistiken visar att män tar ut mer om pengarna annars fryser inne. Så enkelt är det. Fortfarande.

Att sedan det rådande mönstret får återverkningar på kvinnors löner och pensioner, det vet vi också. Fortfarande. Individualiserad föräldraförsäkring och 6-timmars arbetsdag framstår numera som rena rama revolutionen. Och det är förstås det som behövs. Fortfarande!

Gudrun

Tags:
Print page