Det är helt orimligt att det skiljer flera tusenlappar i månaden i lön efter en gymnasieexamen vid fordonstekniska linjen och en examen vid vårdlinjen. Löneskillnaderna  mellan vården och verkstan, mellan tjänstesektorns ICA och IT och mellan akademikernas socionomen och ekonomen är den största löneskillnaden vi har i Sverige.

– Under ett arbetsliv på 40 år blir det minus 1,2 miljoner kronor för en enskild kvinna, räknat på heltid. Tar vi den faktiska skillnaden, med deltid, blir det minus 3,6 miljoner. Massor med pengar! Det påverkar alla socialförsäkringar – a-kassa, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och i slutändan pensionen!

– Vi har ett pensionssystem som producerar fattigpensionärer på löpande band, där en majoritet är kvinnor. Detta administreras av en regering som kallar sig feministisk. Rekord i hyckleri!

– Höj garantipensionen, skrota PPM- systemet, stärk den allmänna pensionen, använd pensionsfonderna till grön omställning och hållbar utveckling!

– riksdagspartierna har låst in sig i en pensionsarbetsgruppen och vägrar flytta ett kommatecken med mindre än att de är överens. Det är värre än i Vatikanen. Där kommer det i alla fall ut lite vit rök efter ett tag. Här kommer ingenting! Därför måste arbetsgruppen uppläsas och pensionerna diskuteras i vanlig demokratisk och öppen ordning!

– Sänk arbetstiden i stället för skatten! Vi lever inte för att arbeta, vi arbetar för att leva. Vi ska ha rätt till arbete och tid att leva. Fler kommer att orka mer, det blir färre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet.

– vi vill ha kortare arbetstid, trygga anställningar och rättvisa löner !

Feministbrev 116 – Ska arbetslivet ta över själva livet? | Gudrun Schyman
1798
post-template-default,single,single-post,postid-1798,single-format-standard,qode-quick-links-1.0,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode_grid_1300,side_menu_slide_from_right,footer_responsive_adv,hide_top_bar_on_mobile_header,qode-content-sidebar-responsive,qode-theme-ver-14.2,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-6.0.3,vc_responsive

Feministbrev 116 – Ska arbetslivet ta över själva livet?

Det handlar om nedfrysta ägg som skattefri löneförmån. Är det en generös gest från en modern arbetsgivare eller är det ännu ett uttryck för att livet på allt fler områden ska anpassas till arbetslivets krav?

I Sveriges Radios program Godmorgon, Världen, den 22 mars kunde vi höra om hur företag numera kan erbjuda nedfrysta ägg som en skattefri löneförmån. Möjligheten har funnits en tid i bl.a. USA. Både Apple och Facebook erbjuder sina anställda kvinnor äggfrysning.  Och nu har förmånen kommit hit, till Sverige.

Metoden med äggfrysning kallas vitrifikation och innebär att äggcellerna fryses mycket snabbt i minimal volym fryslösning. Äggen förvaras sedan i flytande kväve, i minus 196 grader, i speciella behållare. Äggkvaliteten kan på så sätt bevaras i flera år och användas senare, när kvinnan vill bli gravid. Men det finns naturligtvis ingen garanti. Chansen bedöms som en på sex, säger de som vet. Kostnaden för att frysa ner sina ägg hos en privat klinik kan hamna på runt 70 000 kronor.

Skatteverket har nu meddelat att det är fritt fram för svenska arbetsgivare att erbjuda äggfrysning som skattefri löneförmån

Arbetsgivare vill anställa kvinnor i fertil ålder. De mansdominerade jätteföretagen Apple och Facebook vill locka till sig kvinnor som kan ägna sig helhjärtat åt jobbet utan att behöva känna sig stressade över den biologiska klockan. Kvinnorna ska kunna fokusera helhjärtat på karriären och företagen slipper organisera verksamheter som innefattar frånvaro för graviditet och föräldraledighet. Det blir alltså en lönsam affär för företagen och det går naturligtvis att framställa det hela som en modern variant av att främja kvinnors möjligheter att kunna jobba och göra karriär. Ett led i arbetet för jämställdhet alltså?

För en enskild kvinna, i ett enskilt fall, kan det kanske vara en lösning, men om vi ser på erbjudandet i ett större sammanhang lyser larmet. Skatteverkets bedömning signalerar att det är ok för företagen att erbjuda kvinnor att skjuta upp sina graviditeter. Den vetskapen kan naturligtvis utöva en press på kvinnor att göra just detta.

Det är ett känt faktum att det dubbla ansvar som kvinnor har, både att vara en attraktiv professionell och samtidigt ha huvudansvaret för föräldraskapet, får många kvinnor att gå på knäna. Stressrelaterade sjukskrivningar ökar för närvarande i en takt som vi inte sett på länge. Otrygga anställningar, ofrivillig deltid, otillräckliga löner är en del i detta. Men det handlar också om att vi har en arbetsmarknad som är organiserad utifrån mäns villkor. Det betyder att även om du har jobb, har heltid och har lön att leva på så är villkoren sådan att det blir väldigt svårt att förena med föräldraskap. Konkurrensen på arbetsmarknaden är knivskarp, arbetstiden är ofta mer än heltid, med flytande gränser för fritid och arbetstid. I själva verket håller arbetslivets flexibilitet på att ta över det som borde vara fri tid, dvs tid fri från lönearbete. Du förväntas vara tillgänglig och uppkopplad långt utöver den reglerade 40-timmarsveckan. Fler och fler verksamheter pågår dygnet runt, veckans alla dagar.

Det är i det här sammanhanget, med en krympande arbetsmarknad med alltmer slimmade och trimmade organisationer, vi ska se erbjudandet om äggfrysning.  Konkurrensdrivna arbetsplatser med flexibel arbetskraft kräver slimmade och trimmade anställda. Då finns det inte plats för föräldraskap med allt vad det för mig sig av engagemang och frånvaro från jobbet. Synsättet är att arbete, karriär och produktion ska komma först. Kroppen kan vi anpassa. Reproduktionen får vänta.

Ett samhälle där arbetslivet tar över livet, där alla rättigheter och förmåner kopplas till din anställning, där vi som människor endast kan få värde genom vårt jobb, utestänger allt fler och reducerar oss människor till en kugge i produktionen.

Produktionens överhöghet och reproduktionens underordning är grundbultar i den patriarkala praktiken. Ett seriöst arbete för jämställdhet måste utmana det synsättet och kräva en modernisering av arbetslivet. Det handlar om rätt till arbete och tid att leva, att se att lönearbetet absolut är en viktig del men att livet också rymmer mycket mer. Bland annat föräldraskapets livslånga kärleksrelation.

Ett modernt företag inför 30-timmarsvecka, uppmuntrar anställda, oavsett kön, att vara lediga med sina barn och kompenserar eventuellt lönebortfall vid föräldraledigheten. En modern företagsledare vet att medarbetare som inte känner stress och tidspress trivs bättre på jobbet. Vi vet alla att när livet är i balans blir också arbetet mer produktivt och kreativt.

Som människor är vi större än våra yrkesroller. Som människor är vi större än våra könsroller.

Den insikten måste få konsekvenser, både i vår syn på arbetsmarknaden och på föräldraskapet.  Det är dags att tänka om!

Gudrun