Det är helt orimligt att det skiljer flera tusenlappar i månaden i lön efter en gymnasieexamen vid fordonstekniska linjen och en examen vid vårdlinjen. Löneskillnaderna  mellan vården och verkstan, mellan tjänstesektorns ICA och IT och mellan akademikernas socionomen och ekonomen är den största löneskillnaden vi har i Sverige.

– Under ett arbetsliv på 40 år blir det minus 1,2 miljoner kronor för en enskild kvinna, räknat på heltid. Tar vi den faktiska skillnaden, med deltid, blir det minus 3,6 miljoner. Massor med pengar! Det påverkar alla socialförsäkringar – a-kassa, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och i slutändan pensionen!

– Vi har ett pensionssystem som producerar fattigpensionärer på löpande band, där en majoritet är kvinnor. Detta administreras av en regering som kallar sig feministisk. Rekord i hyckleri!

– Höj garantipensionen, skrota PPM- systemet, stärk den allmänna pensionen, använd pensionsfonderna till grön omställning och hållbar utveckling!

– riksdagspartierna har låst in sig i en pensionsarbetsgruppen och vägrar flytta ett kommatecken med mindre än att de är överens. Det är värre än i Vatikanen. Där kommer det i alla fall ut lite vit rök efter ett tag. Här kommer ingenting! Därför måste arbetsgruppen uppläsas och pensionerna diskuteras i vanlig demokratisk och öppen ordning!

– Sänk arbetstiden i stället för skatten! Vi lever inte för att arbeta, vi arbetar för att leva. Vi ska ha rätt till arbete och tid att leva. Fler kommer att orka mer, det blir färre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet.

– vi vill ha kortare arbetstid, trygga anställningar och rättvisa löner !

Feministbrev 89 – Fejkad Opinion! Ett upprop om feministisk aktivism

Hösten har kommit. Riksdagsåret har just börjat. Statsminister Reinfeldt läste upp regeringsdeklarationen i Riksdagen igår. Jag läste den idag. I korthet säger den att världen har förändrats och kartan har förvandlats. Nya stormakter, nya företag, ny teknik. Ökande konkurrens och ökande förändringstryck. Hela Europa hänger inte med. Den ekonomiska krisen är inne på sitt femte år. Sverige står på fast mark. Ekonomin har visat god motståndskraft. Därför kan regeringen (nu) investera – i kunskap och utveckling, i välfärd och full sysselsättning, i framtidstro, i hopp och i engagemang.

Och regeringens tro är det inget fel på; “Vi tror på ett samhälle med arbete, god välfärd och sammanhållning. Ett jämställt samhälle som inte begränsar människors frihet. Ett samhälle där demokratins institutioner – yttrandefriheten, den fria pressen, oberoende myndigheter och domstolar, det lokala självstyret, familjer och det civila samhället – är starka.” Halleluja! – skulle man vilja tillägga. Nästan i klass med Trosbekännelsens ” Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare�.”

Man kan undra över mycket i det här aktstycket. Jag nöjer mig med att fundera över vad begreppet “jämställdhet” betyder i det här sammanhanget? Jag bläddrar vidare i regeringsförklaringen och hittar följande: ” I vår omvärld drabbas de svaga och de utsatta av nedskärningar och besparingar. Det är inte vår väg. (!?! min anm.) Det är inte Sveriges väg. Sverige kan och ska investera i sammanhållning och välfärd. I sjukvård och omsorg. I minskat utanförskap. I tillskott till utsatta grupper. I jämställdhet. I ett fungerande rättsväsende. I kulturen. I miljön och klimatet. I framtidstro.”

Lite längre fram kommer följande förtydliganden: “Ett sammanhållet samhälle är också ett jämställt samhälle. Ett samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar att utvecklas och växa som individer. Ett samhälle där kvinnor, systrar, döttrar och mödrar har samma makt att forma samhället och sina egna liv som män, bröder, söner och fäder. Det samhället har vi dessvärre en bit kvar till. Världens mest jämställda land är fortfarande för ojämställt. Kvinnor diskrimineras, utsätts för våld, har lägre lön, gör mer obetalt hemarbete och har sämre karriärmöjligheter. Det kan vi inte acceptera. Därför måste arbetet för ökad jämställdhet oförtrutet gå vidare. Insatser för en jämnare fördelning av makt och inflytande, för större ekonomisk jämställdhet och för att förebygga mäns våld mot kvinnor är fortsatt prioriterade.”

Beskrivningen ovan är inte direkt felaktig men jag saknar maktperspektivet. Kvinnor “har”, “gör” och “utsätts”. Av vem? Av vilka? Vilka “får”, “gör inte” och “utsätter”? Samma stycke skulle kunna uttryckas så här:
“Det land som av många uppfattas som världens mest jämställda land är inte jämställt. Män har makt på kvinnors bekostnad. Män diskriminerar kvinnor, män utsätter kvinnor för våld, män har högre lön, män gör mindre obetalt hemarbete och män har betydligt bättre karriärmöjligheter. Det kan vi inte acceptera. Därför måste arbetet för att bryta mäns strukturella överläge oförtrutet gå vidare. Insatser för en jämn könsfördelning av makt och inflytande, för ekonomisk jämställdhet och ökad brottsbekämpning mot det patriarkala våldet är fortsatt prioriterade. Strukturella problem ska lösas med strukturella åtgärder.”

Tror ni att något riksdagsparti kommer att säga detta från talarstolen. T.ex. i den partiledardebatt som snart kommer? Jag tror inte det. Jag tror att det enda sättet att få upp könsmaktfrågorna på bordet är att sätta press på partierna. Och hur gör vi det då. Det var en av de frågor som vi diskuterade på den fullmatade Feministiska Tribunalen som avhölls i Stockholm i söndags. Vi var en panel med deltagare från F!, MP, V och S som alla konstaterade att det går bakåt; inkomstklyftorna mellan män och kvinnor har ökat sedan år 2006, försämringen av A-kassan har slagit hårt mot många kvinnor med deltid och otrygga anställningar, försämringen av sjukkassan känns mest för kvinnor, 70% av de utförsäkrade är kvinnor, fattigdomen bland kvinnor och barn ökar, mäns våld mot kvinnor (i nära relationer, i samkönade relationer, i namn av heder) minskar inte, osv.

Trots detta är det TYST! Ingen jämställdhetspolitisk debatt. Feminismen och feminister står inte högt i kurs. Kanske borde könsmaktsordningens konflikter “designas” på ett smartare sätt, föreslog någon. Vi kanske ska skriva “hållbar utveckling” på paketet istället?

Jag tror inte på den vägen. Makt ska mötas med motmakt. Jag har ett betydligt bättre förslag. Ett förslag som dessutom garanterat kommer att fungera! Så här – sprid till alla att så fort något opinionsinstitut frågar vad du tänker rösta på så svarar du F!. Alla svara Feministiskt initiativ. Hela tiden. Opinionssiffrorna för F! kommer att krypa uppåt i mätning efter mätning och jag kan garantera att samtliga riksdagspartier kommer att börja prata feminism och säga att jämställdhet är både mål och medel och att vi nu på allvar måste ta itu med den grundläggande och destruktiva samhällskonflikt som annars äventyrar hela vår utveckling.

Hur du sedan röstar på själva valdagen är naturligtvis din ensak men fram till dess föreslår jag att vi ägnar oss åt feministisk aktivism under parollen – Fejkad Opinion!

Gudrun

Tags: