Det är helt orimligt att det skiljer flera tusenlappar i månaden i lön efter en gymnasieexamen vid fordonstekniska linjen och en examen vid vårdlinjen. Löneskillnaderna  mellan vården och verkstan, mellan tjänstesektorns ICA och IT och mellan akademikernas socionomen och ekonomen är den största löneskillnaden vi har i Sverige.

– Under ett arbetsliv på 40 år blir det minus 1,2 miljoner kronor för en enskild kvinna, räknat på heltid. Tar vi den faktiska skillnaden, med deltid, blir det minus 3,6 miljoner. Massor med pengar! Det påverkar alla socialförsäkringar – a-kassa, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och i slutändan pensionen!

– Vi har ett pensionssystem som producerar fattigpensionärer på löpande band, där en majoritet är kvinnor. Detta administreras av en regering som kallar sig feministisk. Rekord i hyckleri!

– Höj garantipensionen, skrota PPM- systemet, stärk den allmänna pensionen, använd pensionsfonderna till grön omställning och hållbar utveckling!

– riksdagspartierna har låst in sig i en pensionsarbetsgruppen och vägrar flytta ett kommatecken med mindre än att de är överens. Det är värre än i Vatikanen. Där kommer det i alla fall ut lite vit rök efter ett tag. Här kommer ingenting! Därför måste arbetsgruppen uppläsas och pensionerna diskuteras i vanlig demokratisk och öppen ordning!

– Sänk arbetstiden i stället för skatten! Vi lever inte för att arbeta, vi arbetar för att leva. Vi ska ha rätt till arbete och tid att leva. Fler kommer att orka mer, det blir färre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet.

– vi vill ha kortare arbetstid, trygga anställningar och rättvisa löner !

Feministbrev nr 65 – I natt sov jag med sju partiblommor under kudden

Förr plockade flickorna sju sorters blommor att lägga under kudden. Då skulle drömmarna visa vem som var den tillkommande. Jag tänkte att jag skulle hålla på traditionerna men välja de olika riksdagspartierna blommor. Drömmen skulle visa valresultatet. En opinionsmätning så god som någon i denna flora av opinionsmätningar som dagligen sköljer över oss.

Resultatet? Blommorna blev tillplattade och jag drömde inte alls (som jag kommer ihåg).

 

Jag tror underlaget var otillräckligt. Att bara stirra sig blind på de partier som idag finns i riksdagen ger ett för begränsat underlag.

 

Förra valet till riksdagen (2006) och inte minst EU-valet (2009) visade att feminismen är en parlamentarisk kraft som har kommit för att stanna. I EU-valet fick Feministiskt initiativ 2,22 procent av rösterna, dvs. strax över 70 000. Det var en tredubbling av procentandelen röster och nästan en fördubbling av antalet röster jämfört med resultatet i riksdagsvalet 2006. I storstäderna fick F! generellt över 4 procent och i enskilda valdistrikt fanns resultat i tvåsiffriga tal. T.ex. runt Möllevången i Malmö där det blev 16 procent!

 

Efter EU-valet fanns det faktiskt en och annan som förstått den långsiktiga betydelsen av valresultatet:

 

– Feministiskt initiativ spurtade starkt och blev på valnatten åter synlig med egen procentstapel. Resultatet med 2,2 procent och större stöd i flera universitetsstäder ger partiet möjlighet att hålla ihop organisationen och finnas med som en faktor i ett riksdagsval, antingen i kamp om egna mandat eller som röstdragare på marginalen. Deras närvaro kan få betydelse på flera sätt vid ett jämnt val.  (Västerbottenkuriren, 090613)

 

– Antalet förstagångsväljare kommer att slå alla rekord i nästa val igen. Enligt SVT:s vallokalsundersökning (Valu) röstade nästan var fjärde person mellan 18 och 21 på Piratpartiet. I åldern 22-30 röstar 17 procent på piraterna, som är tredje största parti efter MP och S. Bland 22-30-åringarna är Feministiskt initiativ (med 5 procent) större än både Centern (4 procent) och KD (2 procent). (ur GP den 090614)

 

Det här visar hur missvisande många opinionsmätningar är och vilka felaktiga bedömningar medierna gör när de innan valet konsekvent utesluter Feministiskt initiativ från partibevakningen. Ett osynliggörande som naturligtvis påverkade valresultatet negativt. Syns man inte i media finns man inte. Så är den obönhörliga mediadramaturgin. Har man pengar kan man naturligtvis kompensera det här journalistiska ointresset med väl synliga annonser och betald tv-reklam. Men det kostar skjortan. En halv sida i en kvällstidning går på mer än 100 000 kronor. När Benny Andersson hjälpte F! med enkel faktainformation i annonsform inför EU-valet (hur man skulle göra om det saknades förtryckta sedlar i vallokalen), gick slutnotan på nästan 800 000 kronor!

 

En utveckling där pengar och media styr alltmer av den politiska debatten försvagar demokratin. Intressen som saknar uppbackning av pengar, mänskliga intressen, mänskliga rättigheter, kvinnors villkor, m.m. får allt svårare att göra sig hörda. Därför gäller det att som medborgare streta emot den här utvecklingen och använda alla kanaler.

 

Mun-mot-mun-metoden är oslagbar. Själv kompletterar jag numera med både Facebook och Twitter. Och inför valet finns www.letsvote.se. Och förstås www.feministisktinitiativ.se.

 

Vi ska vårda demokratin. Det gör vi bl.a. genom att ställa krav på kvalitet och objektivitet i den politiska nyhetsförmedlingen och genom att kräva att staten ska garantera varje medborgare rätten till ett fritt val, dvs. att alla partiers valsedlar ska finnas i varje vallokal.

 

Budskapet inför sommaren (Feministbreven gör nu uppehåll inför sommaren och återkommer efter valet) blir alltså – håll den demokratiska dialogen vid liv. Informera dig själv och alla andra och våga vara feminist också på valdagen!

 

TREVLIG SOMMAR!

 

Gudrun

Tags: