Det är helt orimligt att det skiljer flera tusenlappar i månaden i lön efter en gymnasieexamen vid fordonstekniska linjen och en examen vid vårdlinjen. Löneskillnaderna  mellan vården och verkstan, mellan tjänstesektorns ICA och IT och mellan akademikernas socionomen och ekonomen är den största löneskillnaden vi har i Sverige.

– Under ett arbetsliv på 40 år blir det minus 1,2 miljoner kronor för en enskild kvinna, räknat på heltid. Tar vi den faktiska skillnaden, med deltid, blir det minus 3,6 miljoner. Massor med pengar! Det påverkar alla socialförsäkringar – a-kassa, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och i slutändan pensionen!

– Vi har ett pensionssystem som producerar fattigpensionärer på löpande band, där en majoritet är kvinnor. Detta administreras av en regering som kallar sig feministisk. Rekord i hyckleri!

– Höj garantipensionen, skrota PPM- systemet, stärk den allmänna pensionen, använd pensionsfonderna till grön omställning och hållbar utveckling!

– riksdagspartierna har låst in sig i en pensionsarbetsgruppen och vägrar flytta ett kommatecken med mindre än att de är överens. Det är värre än i Vatikanen. Där kommer det i alla fall ut lite vit rök efter ett tag. Här kommer ingenting! Därför måste arbetsgruppen uppläsas och pensionerna diskuteras i vanlig demokratisk och öppen ordning!

– Sänk arbetstiden i stället för skatten! Vi lever inte för att arbeta, vi arbetar för att leva. Vi ska ha rätt till arbete och tid att leva. Fler kommer att orka mer, det blir färre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet.

– vi vill ha kortare arbetstid, trygga anställningar och rättvisa löner !

Feministbrev nr 63 – Tycker bara 2 procent att jämställdhet är viktigt? | Gudrun Schyman
292
post-template-default,single,single-post,postid-292,single-format-standard,qode-quick-links-1.0,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode_grid_1300,side_menu_slide_from_right,footer_responsive_adv,hide_top_bar_on_mobile_header,qode-content-sidebar-responsive,qode-theme-ver-14.2,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-6.0.3,vc_responsive

Feministbrev nr 63 – Tycker bara 2 procent att jämställdhet är viktigt?

Bara två procent tycker jämställdhet är viktigt, säger SOM-institutets (Göteborgs Universitet) senaste undersökning om svenska folkets attityder inför valet. Jag är skeptisk till resultatet. Jag tror snarare att det är så att som man frågar får man svar.

Jag tror t.ex. att om frågan hade handlat om rättvisa löner, dvs. vill du ha samma lön oavsett kön, när man gör lika eller likvärdigt arbete, då hade svaret varit ett annat. Jag tror också att om frågan hade varit om man tycker att rätt till heltid ska vara grund i anställningen, både för kvinnor och män, hade svaret blivit ett annat. Jag tror också att om frågan hade varit om man vill se en föräldraförsäkring som ger både män och kvinnor samma rätt att vara hemma från jobbet när barnet/barnen är små, så hade svaret blivit ett annat. Jag tror också att om man hade frågat om vi ska ha bostäder som alla har råd att bo i, även när man har en undersköterskelön, så tror jag svaret hade blivit ett annat. Jag tror också att om man hade frågat om man vill kunna förena föräldraskapet med jobbet, genom en kortare daglig arbetstid, utan att få sänkt lön, så hade svaret blivit ett annat. Jag tror också att om man hade frågat om det behövs en mer generös asylpolitik, där kvinnor som blir misshandlade och/eller utsatta för trafficking inte ska slängas ut, hade svaret blivit ett annat. Jag tror också att om man hade frågat om vi behöver mer kraftfulla insatser för att sätta stopp för mäns våld mot kvinnor och våld och hot i namn av heder, så hade svaret blivit ett annat. Jag tror också att om frågan hade gällt om det är skolans ansvar att sex- och samlevnadsundervisning med genusperspektiv, som understryker att alla, oavsett kön, har ansvar för sina sexuelle handlingar, hade svaret blivit ett annat.

Listan kan göras mycket, mycket längre men jag tror ni förstår vad jag menar. Så länge frågorna inte är konkreta går det inte att få riktiga svar. Så länge man frågar allmänt om ”Jämställdhet” så tänker många antingen att det väl i princip redan är klart eller att det är en ett särintresse, en enskild fråga som i princip bara berör kvinnor. Om man inte har kunskapen om att ”Jämställdhet” är ett samhällspolitiskt mål, uttolkat som att kvinnor och män ska ha lika mycket makt att forma sina liv., samma rättigheter och samma möjligheter, och att arbetet för att nå dit måste gå via politiska reformer och lagstiftning, som bryter den diskriminering som idag finns, ja så länge får man svar som man frågar.

Många tänker inte på att jämställdhet har att göra med både det privata livet, arbetslivet och samhällslivet. De frågor som rankades högst i SOM-undersökningen, sysselsättning och miljö, handlar i hög grad om att förbättra för och lära av kvinnor.

Sysselsättningen skulle öka markant om alla ofrivilliga deltider gjordes om till heltider. Det är det absolut snabbaste och minst kostnadsdrivande sättet att öka antalet arbetade timmar i samhället. Sysselsättningen skulle också öka markant om vi omfördelade antalet arbetade timmar, genom en daglig arbetstidsförkortning, så att fler orkar mer och längre, eftersom de inte sliter ut sig, samtidigt som fler får dagligt arbete när de som nu arbetar kortar sin arbetstid. Kravet rätt till heltid och kravet på fortsatt arbetstidsförkortning har drivits av kvinnor i decennier. Just nu är Feministiskt initiativ faktiskt det enda politiska parti som har bägge kraven på sitt program.

Miljöhänsyn handlar i hög utsträckning om att hushålla med resurser. Vi vet att vi inte kan fortsätta den materiella överproduktion och den materiella överkonsumtion som idag pågår ( lokalt, regionalt och globalt). Vi vet att vi måste ställa om. Vi har bara ett jordklot. Det innebär t.ex. att istället för att vi tar ut vinster i samhällsekonomin (bl.a. till följd av tekniska framsteg) i mer pengar i plånboken (till ökad materiell konsumtion) så tar vi ut vinsterna i form av kortare arbetstid. Precis som vi valde att göra när vi gick från 48 till 40 timmar. Den omställningen tog drygt 15 år. En process som varvade avtal och lagstiftning, en process där ingen gick ner i lön och där inget företag gick i konkurs. En process som alla fack och en majoritet av de politiska partierna stod bakom och dessutom var övertygade om att den skulle fortsätta. Tidsplanen var att vi skulle vara framme vid 30-timmars arbetsvecka ungefär nu, år 2010.

På den tiden fanns in samma medvetenhet om miljö- och klimatproblemen. Idag har vi den kunskapen och det gör arbetstidsförkortningen till en än mer aktuell fråga. F! är det enda politiska parti som har arbetstidsförkortning på dagordningen inför valet.

Vad jag vill säga är att om vi ska spekulera i hur många som tycker jämställdhet är viktigt i valet så är bättre att hålla sig till verkligheten än till SOM-undersökningen. Det är klokt att se att jämställdhet är både medel och mål. Ökar vi kvinnors möjlighet till heltidsarbete och lön att leva på ökar välfärden för många. Sänker vi arbetstiden för alla kan vi se fram mot en långsiktigt hållbar samhällsutveckling med både rätt till arbete och tid att leva.

 

Gudrun

Tags: