Det är helt orimligt att det skiljer flera tusenlappar i månaden i lön efter en gymnasieexamen vid fordonstekniska linjen och en examen vid vårdlinjen. Löneskillnaderna  mellan vården och verkstan, mellan tjänstesektorns ICA och IT och mellan akademikernas socionomen och ekonomen är den största löneskillnaden vi har i Sverige.

– Under ett arbetsliv på 40 år blir det minus 1,2 miljoner kronor för en enskild kvinna, räknat på heltid. Tar vi den faktiska skillnaden, med deltid, blir det minus 3,6 miljoner. Massor med pengar! Det påverkar alla socialförsäkringar – a-kassa, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och i slutändan pensionen!

– Vi har ett pensionssystem som producerar fattigpensionärer på löpande band, där en majoritet är kvinnor. Detta administreras av en regering som kallar sig feministisk. Rekord i hyckleri!

– Höj garantipensionen, skrota PPM- systemet, stärk den allmänna pensionen, använd pensionsfonderna till grön omställning och hållbar utveckling!

– riksdagspartierna har låst in sig i en pensionsarbetsgruppen och vägrar flytta ett kommatecken med mindre än att de är överens. Det är värre än i Vatikanen. Där kommer det i alla fall ut lite vit rök efter ett tag. Här kommer ingenting! Därför måste arbetsgruppen uppläsas och pensionerna diskuteras i vanlig demokratisk och öppen ordning!

– Sänk arbetstiden i stället för skatten! Vi lever inte för att arbeta, vi arbetar för att leva. Vi ska ha rätt till arbete och tid att leva. Fler kommer att orka mer, det blir färre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet.

– vi vill ha kortare arbetstid, trygga anställningar och rättvisa löner !

Feministbrev 53 – Rösta den 7 juni! | Gudrun Schyman
316
post-template-default,single,single-post,postid-316,single-format-standard,qode-quick-links-1.0,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode_grid_1300,side_menu_slide_from_right,footer_responsive_adv,hide_top_bar_on_mobile_header,qode-content-sidebar-responsive,qode-theme-ver-14.2,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-6.0.3,vc_responsive

Feministbrev 53 – Rösta den 7 juni!

Jag tänkte nästan skriva att jag bryr mig inte om vad ni röstar på bara ni röstar men det är ju inte riktigt sant. Men det ligger något i det för jag är faktiskt heligt förbannad över att EU-parlamentet mest är att likna vid en gubbhylla och familjefotona vid ministerrådsmötena liknar en stor slipsparad. Det är gubbe, gubbe, gubbe, sedan kommer Merkel, och sedan är det gubbe, gubbe, gubbe, igen.  Bland EU:s innevånare är antalet kvinnor runt 53 % men samtliga EU:s institutioner lider av en massiv mansdominans. Det får konsekvenser.

Mellan 60 – 80 % av de beslut som tas i kommuner i Sverige har sin bakgrund i direktiv och/eller lagförslag från EU. Det som beslutas där sätter ramar för politiken här. Om majoriteten i EU är blind för kvinnors villkor så får det konsekvenser. Både för problembeskrivningar och för förslagen till lösningar. Problemformuleringsinitiativet (detta vackra ord!) är centralt i allt politiskt arbete och för att få det (initiativet alltså) måste man vara där. På plats. Vill vi ha någon på plats som företräder våra intressen så måste vi rösta. Låter vi bli så är det någon med motsatt åsikt som tar platsen.

Förra EU-valet röstade inte fullt 38 % av väljarna i Sverige. Lite färre kvinnor än män. Lägst var röstdeltagandet i gruppen unga. Knappt 25 %. I år är gruppen förstagångsväljare större än någonsin. 588 000 personer, vilket betyder 8 % av väljarkåren. Bland dem har 336 000 nått rösträttsålder sedan riksdagsvalet år 2006.

336 000 unga människor ska alltså rösta för första gången i sitt liv. Varifrån får de sin information? Det kan man undra. Än så länge är det tyst från de etablerade partierna och SVT och SR ligger också lågt. När de väl drar igång är det bara de partier som redan sitter i parlamentet som får vara med i utfrågningarna och debatterna. Skolorna ordnar inga skolval, med få undantag. Vilken signal ger det om betydelsen av det parlament som får alltmer makt samtidigt som den politiska legitimiteten sjunker.

Jag tycker det är oroande. Det vi ser nu i Europa är en ökande infiltration i politiken av fundamentalistiska krafter, både religiösa och extrema högerkrafter, ofta i förening. Det leder till lagförslag som bl.a. begränsar kvinnors rättigheter, t.ex. rätten till abort. På 70-talet åkte kvinnor från Sverige till Polen och nu är det omvänt. Vi ser en återkomst av en föråldrad familjepolitik, med ett hyllande av kvinnan med stort K, gärna satt på piedestal, men samtidigt fråntagen sina medborgerliga rättigheter. En familjepolitik som samtidigt omöjliggör för unga kvinnor att kombinera föräldraskap med betalt arbete. Det nuvarande ordförandelandet Tjeckien, vill t.o.m. skriva in hemmafruar som lösningen på den uteblivna satsningen på barnomsorg.

Vad jag vill med det här Feministbrevet är alltså att ni ska börja sprida budskapet, inte minst till unga i er närhet:

1. det är val till EU-parlamentet den 7 juni

2. det är viktigt att rösta!

Självklart får ni också tala om att det finns ett feministiskt alternativ den här gången och att det går alldeles utmärkt att Skicka Schyman till Bryssel!, men det viktiga är faktiskt att vi är med och stärker det demokratiska inflytandet i det manliga maktcenter som alltmer styr vår vardag.

Gudrun

www.schyman.se

http://blogg.schyman.se/#home

 

Tags: