Det är helt orimligt att det skiljer flera tusenlappar i månaden i lön efter en gymnasieexamen vid fordonstekniska linjen och en examen vid vårdlinjen. Löneskillnaderna  mellan vården och verkstan, mellan tjänstesektorns ICA och IT och mellan akademikernas socionomen och ekonomen är den största löneskillnaden vi har i Sverige.

– Under ett arbetsliv på 40 år blir det minus 1,2 miljoner kronor för en enskild kvinna, räknat på heltid. Tar vi den faktiska skillnaden, med deltid, blir det minus 3,6 miljoner. Massor med pengar! Det påverkar alla socialförsäkringar – a-kassa, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och i slutändan pensionen!

– Vi har ett pensionssystem som producerar fattigpensionärer på löpande band, där en majoritet är kvinnor. Detta administreras av en regering som kallar sig feministisk. Rekord i hyckleri!

– Höj garantipensionen, skrota PPM- systemet, stärk den allmänna pensionen, använd pensionsfonderna till grön omställning och hållbar utveckling!

– riksdagspartierna har låst in sig i en pensionsarbetsgruppen och vägrar flytta ett kommatecken med mindre än att de är överens. Det är värre än i Vatikanen. Där kommer det i alla fall ut lite vit rök efter ett tag. Här kommer ingenting! Därför måste arbetsgruppen uppläsas och pensionerna diskuteras i vanlig demokratisk och öppen ordning!

– Sänk arbetstiden i stället för skatten! Vi lever inte för att arbeta, vi arbetar för att leva. Vi ska ha rätt till arbete och tid att leva. Fler kommer att orka mer, det blir färre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet.

– vi vill ha kortare arbetstid, trygga anställningar och rättvisa löner !

En eftermiddag för klimatet

Lördagen den 7 mars på Valfisken, Simrishamn, kl 15- 17

Program:

Klimatet är vårt allvarligaste välfärdshot under det närmaste decenniet, enligt World Economic Forums globala riskrapport för 2019. Vi måste halvera världens utsläpp till 2030 för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Varje år vi väntar reduceras två år från denna deadline. Globalt ökar utsläppen. Sveriges utsläpp minskar alldeles för sakta; med 1 procent senaste året, i stället för de 6 till 8 procent per år som krävs om vi ska klara vårt svenska ”nettonoll”-mål till 2045, enligt Naturvårdsverket. Extremväder, som exempelvis torka och påföljande bränder, blir allt vanligare. Skogsbränder i västra USA har ökat med närmare 80 procent de senaste 40 åren. Under sommaren 2018 drabbades även Sverige av stora, svårsläckta bränder och flera byar i Svealand fick utrymmas. Till detta kan vi nu lägga bränderna i Australien. Det finns en stor frustration över att inte klimatet ligger högre upp på den politiska agendan och att beslutsfattare inte agerar enligt IPCC:s (FN:s klimatpanels) varningar. Därför riktas blicken nu allt oftare mot vår närmaste demokratiska instans, dvs. kommunen. Även IPCC lyfter de lokala systemen som centrala inför framtiden. Utan lokala beslutsfattare kan 1,5-gradersmålet inte nås. Vi behöver lära oss mer, både om vad som står i vägen för nödvändiga förändringar och om vilka verktyg som vi faktiskt redan nu kan använda.

Medverkande:


Martin Hultman
, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers Universitet. Hans forskning om organiserad klimatförnekelse, maskulinitet och miljö har fått stor uppmärksamhet. Inflytelserika manliga normer legitimerar idag mäns våld – både mot kvinnor och planeten och i hög grad mot männen själva. Martin menar att när forskningen om detta nu har tagit fart så har redskap skapats för att förändra strukturerna. Han kommer att prata om naturens rättigheter och manliga normförändringar som svar på klimatkrisens  dubbla utmaning.

Martins publikationer inkluderar bland annat böckerna  Den inställda omställningenEcological Masculinities samt Naturens Rättigheter.

 

 


Aaron Tukey,
Uppsala Universitet. Han har en master i social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling. På Uppsala universitet har han jobbat både som forskningsassistent med projektet koldioxidbudgetar 2020-2040 och som kursledare för ett antal tvärvetenskapliga studentledda kurser inom hållbarhet. Medförfattare i ett tjugotal koldioxidbudgets- rapporter. Den globala koldioxidbudgeten är den begränsade totala mängd koldioxid, det utsläppsutrymme, som kan släppas ut till atmosfären för att klara ett visst temperaturmål. Den kan brytas ner och fördelas i tid och rum och därigenom uttryckas som lokala årliga koldioxidbudgetar. Projekten har översatt Parisavtalet till kolbudgetar för svenska kommuner, regioner och län, vilket lett till ett tjugotal enskilda rapporter för kommuner, regioner och län. I Simrishamn väntar en motion om att införa koldioxidbudget (från Feministiskt initiativ) på att bli besvarad.

Arrangörer är Feministiskt Initiativ/Vänsterpartiet/Miljöpartiet i Simrishamn, nätverket Fria Pensionärer

 

För mer information kontakta Gudrun Schyman, gudrun@schyman.se,

070-3439592

 

Tags: