Det är helt orimligt att det skiljer flera tusenlappar i månaden i lön efter en gymnasieexamen vid fordonstekniska linjen och en examen vid vårdlinjen. Löneskillnaderna  mellan vården och verkstan, mellan tjänstesektorns ICA och IT och mellan akademikernas socionomen och ekonomen är den största löneskillnaden vi har i Sverige.

– Under ett arbetsliv på 40 år blir det minus 1,2 miljoner kronor för en enskild kvinna, räknat på heltid. Tar vi den faktiska skillnaden, med deltid, blir det minus 3,6 miljoner. Massor med pengar! Det påverkar alla socialförsäkringar – a-kassa, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och i slutändan pensionen!

– Vi har ett pensionssystem som producerar fattigpensionärer på löpande band, där en majoritet är kvinnor. Detta administreras av en regering som kallar sig feministisk. Rekord i hyckleri!

– Höj garantipensionen, skrota PPM- systemet, stärk den allmänna pensionen, använd pensionsfonderna till grön omställning och hållbar utveckling!

– riksdagspartierna har låst in sig i en pensionsarbetsgruppen och vägrar flytta ett kommatecken med mindre än att de är överens. Det är värre än i Vatikanen. Där kommer det i alla fall ut lite vit rök efter ett tag. Här kommer ingenting! Därför måste arbetsgruppen uppläsas och pensionerna diskuteras i vanlig demokratisk och öppen ordning!

– Sänk arbetstiden i stället för skatten! Vi lever inte för att arbeta, vi arbetar för att leva. Vi ska ha rätt till arbete och tid att leva. Fler kommer att orka mer, det blir färre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet.

– vi vill ha kortare arbetstid, trygga anställningar och rättvisa löner !

Vi kan! Vi vill! Vi törs! – pressmeddelande

Vi kan! Vi vill! Vi törs!

Regeringen säger att de vill att Sverige ska kunna ta emot flyktingar på ett värdigt sätt. Därför tar man nu till de mest drastiska åtgärderna man kan för att förhindra att det kommer fler!

Sverige ska nu lägga sig på en nivå som motsvarar EU:s minimiregler. Det rimmar illa med alla stolta tal om att Sverige ska vara ett öppet land dit de som idag flyr för sina liv ska kunna söka skydd. På ett par månader har respekten för asylrätten urholkats och blivit en smal väg som bara kan beträdas av de som har intakta id-handlingar. Resten får söka asyl i det land de lyckats ta sig till först. Så ska fler länder ta ansvar, menar regeringen.

Konsekvensen kommer att bli att fler länder stänger mer. De som ändå tar sig till Sveriges gräns ska mötas av tillfälliga uppehållstillstånd, anhöriginvandringen ska minska och barnen ska åldersbestämmas. Allt det som erfarenhet och forskning har visat vara fel kallas nu rätt.

Sällan har den politiska ledningen gått i sådan otakt med opinionen. Lokalt växer engagemang och solidaritet. Fler vill öppna sina hem. Klädinsamling och stödkonserter avlöser varandra. Vad vi saknar är en politiskt ledning som säger att detta klarar vi och som skickar pengar till kommunerna så att den lokala solidariteten kan utvecklas. Så att bostadsbyggandet kan ta fart, så att fler lärare kan anställas, så att socialtjänsten kan bemanna sina kontor och de stängda skolorna kan öppnas. Allt detta kan vi göra om viljan finns. Vi kan mobilisera företag att ta emot praktikanter, vi kan låta sommarhus bli tillfälliga boenden, vi kan ta vara på den mångfald och kreativitet som växer lokalt. Men för det behöver vi en politisk ledning som säger att vi kan och som förstår att det vi gör nu är en samhällsinvestering för framtiden.

I stället har vi en regering vars beslut sätter asylrätten ur spel och som låter de mest sårbara människorna betala priset för den värdighet som bara välmående nationer kan kosta på sig att försvara – med andras liv som insats!

Gudrun Schyman
Feministiskt initiativ