Det är helt orimligt att det skiljer flera tusenlappar i månaden i lön efter en gymnasieexamen vid fordonstekniska linjen och en examen vid vårdlinjen. Löneskillnaderna  mellan vården och verkstan, mellan tjänstesektorns ICA och IT och mellan akademikernas socionomen och ekonomen är den största löneskillnaden vi har i Sverige.

– Under ett arbetsliv på 40 år blir det minus 1,2 miljoner kronor för en enskild kvinna, räknat på heltid. Tar vi den faktiska skillnaden, med deltid, blir det minus 3,6 miljoner. Massor med pengar! Det påverkar alla socialförsäkringar – a-kassa, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och i slutändan pensionen!

– Vi har ett pensionssystem som producerar fattigpensionärer på löpande band, där en majoritet är kvinnor. Detta administreras av en regering som kallar sig feministisk. Rekord i hyckleri!

– Höj garantipensionen, skrota PPM- systemet, stärk den allmänna pensionen, använd pensionsfonderna till grön omställning och hållbar utveckling!

– riksdagspartierna har låst in sig i en pensionsarbetsgruppen och vägrar flytta ett kommatecken med mindre än att de är överens. Det är värre än i Vatikanen. Där kommer det i alla fall ut lite vit rök efter ett tag. Här kommer ingenting! Därför måste arbetsgruppen uppläsas och pensionerna diskuteras i vanlig demokratisk och öppen ordning!

– Sänk arbetstiden i stället för skatten! Vi lever inte för att arbeta, vi arbetar för att leva. Vi ska ha rätt till arbete och tid att leva. Fler kommer att orka mer, det blir färre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet.

– vi vill ha kortare arbetstid, trygga anställningar och rättvisa löner !

Feministbrev 208 – När om inte nu! Var om inte här!

Vi bevittnar just nu hur Ryssland  genomför ett folkrättsvidrig och helt oacceptabelt angreppskrig mot Ukraina. Ett krig som får konsekvenser för hela världen. För Sveriges del har det resulterat i en kraftigt militariserad territoriell säkerhet, byggd på medlemskap i Nato och ett allt tätare vapensamarbete med USA.

Föreställningen om att ett svenskt Nato-medlemskap skapar trygghet får stor spridning i de flesta media.  Ett ensidigt fokus på avskräckande genom vapenmakt är en strategi som oundvikligen leder till en upprustningsspiral, som  i sin tur ökar osäkerheten och motverkar förebyggande  arbete. Ett svenskt Nato-medlemskap innebär dessutom att vi går in i en kärnvapenallians. Alternativ finns, t.ex. skulle Sverige kunna stödja avvecklingen av kärnvapen genom att skriva under FN:s kärnvapenförbud. Parallellt, och tätt sammantvinnat, accelererar nu den klimatkris som FN:s generalsekreterare Antonio Guterres beskrev så här på senaste toppmötet: ”Vi är på motorvägen mot klimathelvetet med foten hårt på gaspedalen.”

Motståndet mot den ökande militariseringen av säkerheten växer, både globalt och lokalt.

  1. Svenska Freds menar att ett Nato-medlemskap bidrar till den globala upprustningen och ökar på den säkerhetspolitiska spänningen. Dessutom är man mycket kritisk till att beslutet tagits utan demokratisk debatt och utan grundlig analys. Man talar om en historisk felprioritering eftersom Nato bidrar med ökade spänningar och polarisering i en redan hårt militariserad värld.
  2. Kärnvapen är inte ett skydd, utan ett hot mot vår säkerhet. Ett Nato-medlemskap innebär att gå in i en kärnvapenallians och därmed skulle Sverige bidra till att kärnvapen fortsatt utgör ett globalt hot, i stället för att bidra till dess avveckling genom att skriva under FN:s kärnvapenförbud, säger Kristna Freds i ett uttalande.
  3. Militärallianser bygger inte fred. Militär upprustning skapar tvärtom förutsättningarna för krig. Vi går inte med på att hota med massmord på civila. Det gör ingen säkrare, utan upprätthåller otrygghet i världen, säger

En analys av konsekvenserna av ett medlemskap i Nato och en demokratisk debatt borde ha varit en självklarhet.  Nu måste vi våga ställa frågan om hur många människor som ska behöva fly, hur många barn som ska behöva bli föräldralösa, hur många människor i fattiga länder som ska behöva gå under till följd av matbrist för att grödan sitter fast i Ukrainas hamn, hur många som ska behöva fly undan extremvädrets konsekvenser och vart ska de ta vägen? Och vi måste våga ifrågasätta det ekonomiska tänkande som för kortsiktig vinning sätter hela det planetära systemet på spel. Vi måste tydliggöra samband och ge verktyg för handling. Handlingar som ger hopp!

För när om inte nu! Och var om inte här!  Och vem om inte du!

I helgen som gick hade vi en Fredsfestival i Simrishamn på temat Fred på Jorden och Fred med Jorden. Titta gärna här för inspiration, https://www.facebook.com/fredsfestival2023/.

Gudrun Schyman