Sverige förändras för alltid. Vi får grönare, blötare och halare vintrar.  De förlorade vintrarna öppnar också gränserna för smittor och parasiter. Det innebär ett hittills okänt säkerhetshot med dödliga risker för både människor och djur, skriver Erika Bjerström, Klimatkorrespondent på SVT, ”Förlorade vintrar ett säkerhetshot med dödliga risker” | SVT Nyheter. Hon konstaterar att uppvärmningen går tre gånger snabbare i norra Sverige och att den svenska naturen förändras för alltid. Växter och djur flyttar norrut i jakt på den ideala temperatur de en gång trivdes bäst i. Om det blir en grad varmare än i dag kommer klimatzonerna i Sverige, det vill säga naturtyperna, röra sig norrut med en hastighet av elva meter per dygn.

Det här innebär också nya hot mot vår hälsa. Smittor och parasiter som förr inte överlevde de stränga vintrarna klarar sig nu allt bättre. År 2000 hittades för första gången blåsvart björkstekel i Skåne, en larv som kan döda en hund med ett gift som påminner om flugsvampens. Fästingar från södra Europa, Hyalomma marginatum, också kallad ”monsterfästingen”, har också upptäckts i Sverige. Den kan bära på smittor som Krim-Kongo blödarfeber, en sjukdom med hög dödlighet som drabbar människor. Skogsbruket, som redan drabbas svårt av att barkborren överlever vintrarna, har nu också barrskogsnunnan att se upp för. Det är en skadeinsekt för skogsbruket som finns i Spanien men som numera förekommer i södra Sverige och har hittats ända upp till Hälsingland.

I Danmark tar man hotet med nya smittor och parasiter på stort allvar. Man har startat ett samarbete, ”NordRisk”, mellan veterinärer, läkare, meteorologer och jägare. Man har börjat ha koll på när det råder särskilt gynnsamma omständigheter för nya insekter och smittor och kan då slå larm.  I Sverige saknas sådan beredskap.

För ett år sedan kom ”Nationella Expertrådet för klimatanpassning” med en omfattande rapport till regeringen. Deras huvudbudskap var att klimatkrisens konsekvenser omedelbart måste börja betraktas som ett hot mot vår civila säkerhet. De varnade också för vad som händer när skördar börjar slå fel flera år i rad, när vi får mer av extremväder, skogsbränder och missväxt.  Tystnaden från regeringshåll är öronbedövande.

Ansvaret för att klimatanpassa Sverige ligger till stor del på kommunerna. Men en studie av Svenska Miljöinstitutet  visar att bara fyra av tio kommuner formulerat mål för sitt klimatanpassningsarbete eller avsatt pengar för det.

Och det är här vi, du och jag, kommer in. Vi är alla skrivna i någon kommun, dvs vi är medborgare som kan ställa frågor och begära ut handlingar och ställa politiker till svars. Det spelar ingen roll om vi har parlamentarisk plats kommunfullmäktige eller inte. Vi kan uppträda ”som om”, dvs ställa de frågor som vi skulle ha ställt om vi satt i kommunfullmäktige men nu i en insändare. Vi kan skicka in motioner i form av Medborgarförslag. Vi kan utkräva ansvar från politiken genom att bjuda in till offentliga möten där ansvariga politiker får stå till svars. Helt enkelt ställa frågan – Hur se det ut här, i min kommun? – Vad behöver göras här för att förbättra beredskapen? -Varför är det redan inte gjort? -Vem har ansvaret? Osv.

Alltså – bli frågvisa och aktiva medborgare 😊

Gudrun