15 apr Feministbrev 180 – Människor är inte tillfälliga

Enligt globala uppskattningar finns det idag runt 80 miljoner människor på flykt undan förföljelse, krig och naturkatastrofer. Det är den högsta siffran sedan andra världskriget. En siffra som förväntas stiga i takt med klimatkrisens katastrofer.

Medelåldern bland flyktingar är låg. I slutet av 2019 var ungefär hälften av världens flyktingar under 18 år. Bland de nära två miljoner individuella ansökningarna om asyl eller flyktingstatus som registrerades av UNHCR under 2019 kom 25 000 från ensamkommande eller separerade barn.

Och hur många kom till Sverige. Jag läser på Migrationsverkets info https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande-i-sverige/

Migrationen till Sverige minskade 2020 på grund av coronapandemin. 12 991 personer sökte asyl i Sverige, en stor nedgång från 2019 då 21 958 personer sökte asyl. Av de som sökte asyl 2020 var 3 566 barn, varav 500 var ensamkommande barn. Detta är en kraftig minskning jämfört med rekordåret 2015 då totalt 162 877 personer ansökte om asyl.

Fram till och med augusti 2015 följde antalet asylsökande i Sverige tidigare års trender, men i och med att konflikten i Syrien eskalerade och situationen i flyktinglägren i grannländerna förvärrades ökade antalet människor som sökte sig till Europa och Sverige markant. Sedan dess har politiska beslut skärpt reglerna betydligt och antalet asylsökande har återgått till tidigare nivåer. Antalet asylansökningar per år är sedan 2017 lägre än genomsnittet för perioden 2000–2011, då Sverige tog emot knappt 26 000 asylsökande per år.

Migrationsverket bedömer att omkring 23 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under 2020.  23 000 av nästan 80 miljoner. En rännil.

Hur ska nu dessa flyende människor bemötas? Det är det som den nya migrationspolitiken som Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu skickar till lagrådet handlar om. Regeringen bedömer redan nu att förslaget kommer att få tillräckligt stöd i Riksdagen.

Enligt förslaget ska de som kommer bemötas som ”tillfälliga”. Tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel. Det tillfälliga uppehållstillståndet kan förnyas två år i taget. Alltså ingen fast mark under fötterna även om du får flyktingstatus. De som klassas som alternativt skyddsbehövande, de som t.ex. flyr undan krig, får ett tillstånd som gäller i 13 månader. Sedan blir det ny prövning.

Den som vill stanna och bygga ett liv här måste kunna försörja sig själv och ha tillräckliga kunskaper i svenska. Ska de anhöriga få komma ska de också kunna försörjas. Det permanenta uppehållstillståndet knyts alltså till jobb och försörjningskrav.

Försörjningskraven tvingar alla migranter att bli ett slags de facto arbetskraftsinvandrare. Den som inte är efterfrågad av marknaden får leva någon annanstans i världen. Arbetskraften är välkommen men inte människorna som levererar den, skriver Kristina Lindquist i DN den 14 april och citerar Mikael Nyberg i boken ”Kapitalets automatik”.

Den lilla säkerhetsventil som Miljöpartiet har fått med in i förslaget, om att personer ska kunna få stanna utifrån en humanitär skyddsgrund, räcker inte långt.

Signalerna är tydliga. Hit ska helst ingen komma. Gör du det ändå kan du bara bygga ett nytt liv här om du är lönsam för landet. Regeringen säger att den nya migrationspolitiken är långsiktigt hållbar, human, rättssäker och effektiv. För att hävda detta måste den moraliska kompassen helt ha slutat att fungera. Förslaget är ett hån mot allt vad humanism heter.

Gudrun