Det är helt orimligt att det skiljer flera tusenlappar i månaden i lön efter en gymnasieexamen vid fordonstekniska linjen och en examen vid vårdlinjen. Löneskillnaderna  mellan vården och verkstan, mellan tjänstesektorns ICA och IT och mellan akademikernas socionomen och ekonomen är den största löneskillnaden vi har i Sverige.

– Under ett arbetsliv på 40 år blir det minus 1,2 miljoner kronor för en enskild kvinna, räknat på heltid. Tar vi den faktiska skillnaden, med deltid, blir det minus 3,6 miljoner. Massor med pengar! Det påverkar alla socialförsäkringar – a-kassa, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och i slutändan pensionen!

– Vi har ett pensionssystem som producerar fattigpensionärer på löpande band, där en majoritet är kvinnor. Detta administreras av en regering som kallar sig feministisk. Rekord i hyckleri!

– Höj garantipensionen, skrota PPM- systemet, stärk den allmänna pensionen, använd pensionsfonderna till grön omställning och hållbar utveckling!

– riksdagspartierna har låst in sig i en pensionsarbetsgruppen och vägrar flytta ett kommatecken med mindre än att de är överens. Det är värre än i Vatikanen. Där kommer det i alla fall ut lite vit rök efter ett tag. Här kommer ingenting! Därför måste arbetsgruppen uppläsas och pensionerna diskuteras i vanlig demokratisk och öppen ordning!

– Sänk arbetstiden i stället för skatten! Vi lever inte för att arbeta, vi arbetar för att leva. Vi ska ha rätt till arbete och tid att leva. Fler kommer att orka mer, det blir färre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet.

– vi vill ha kortare arbetstid, trygga anställningar och rättvisa löner !

Feministbrev 114 – Allt går inte att mäta

I en nyutkommen utredning från OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) kan vi läsa att Sverige inte alls är bäst i världen på jämställdhet. Sverige kommer först på elfte plats när det gäller hur mycket obetalt arbete hemarbete svenska män utför varje dag. Danmarks män toppar listan med 186 minuter varje dag, följt av Norge och Australien. Männen i Sverige ägnar enligt undersökningen 154 minuter per dag åt obetalt arbete i hemmet. Samma siffra för gruppen kvinnor är 207 minuter. Det blir en skillnad på 53 minuter per dag. Nästan en timme. Det blir nästan sju timmar i veckan. Nästan en hel arbetsdag. Det blir nästan fyra dagar i månaden. Nästan en hel arbetsvecka. Det blir nästan 12 veckor på ett år. Nästan tre månaders mer obetalt arbete för kvinnor alltså, under ett år. Om vi räknar att livsarbetstiden är 40 år så blir det 120 månader totalt.120 månader är faktiskt 10 år!

 

Kvinnor gör alltså, i genomsnitt, 10 år mer av obetalt arbete under ett arbetsliv.  Men det stannar inte med det.  Till detta kommer att allt som inte går att räkna. T.ex. den planering som behövs för att alla de här timmarna faktiskt ska göras, oavsett vem som gör dem. Oavsett om det är kvinna eller man som diskar, dammsuger och dammar, så måste arbetet planeras. Den planeringen finns inte med i beräkningen. Den tiden, inne i våra huvuden,  går inte loka lätt att räkna.

 

Michaela Larsson beskriver det så här i en artikel (http://www.aftonbladet.se/debatt/ ):

”Det handlar om saker som att se till att disktrasor byts ut med jämna mellanrum, frysen frostas av och att matlådor packas. Det handlar om saker som att biljetter till tåget bokas i tid, middagsbjudningen planeras och att presenten till kusinen köps. Det handlar om saker som att lakan tvättas, toalettpappret aldrig ska ta slut och att rabattkupongerna kommer till användning.  Det är ofta kvinnan som sköter allt det här. Det är hon som har scheman i sitt huvud – sekunder, minuter, timmar, dagar. Hon vet att för att B ska hända, så måste A göras först. A måste göras på dagen x för att B ska vara färdigt på dagen y.”

 

Obetalt arbete läggs ovanpå det betalda arbetet. Eller blir ett skäl till deltid. Eller blir grund för sjukskrivning. Oavsett blir konsekvensen lägre lön och mindre pension. Behovet av moderna reformer för både liv och arbete är skriande. Det skriver jag mer om här: http://www.etc.se/debatt/dagens-samhalle-behover-moderniseras.

 

Att obetalt arbete tränger undan betalt arbete vet vi. Men ibland blir det extra tydligt. Även om allt inte går att räkna är statistiken en bra grund för synliggörandet av genuskontraktets (av)grunder.

 

Gudrun