16 maj Feministbrev nr 64 – Om alla älskar blockpolitiken krattas manegen för Sverigedemokraterna

Om alla älskar blockpolitiken krattas manegen för Sverigedemokraterna

Två mätningar i rad, Demoskop förra veckan och häromdagen Novus Opinion, visar att det är synnerligen jämnt mellan blocken. Alliansen har 46,5 procent, det starkaste stödet sedan 2006, och de rödgröna 47,5, det svagaste sedan 2006. I praktiken innebär det dött lopp mellan blocken. Förståsigpåare kommenterar resultatet med att det är en ny politisk situation i opinionen. Skälet är inte bara att det nu är ganska jämt mellan blocken utan också att Sverigedemokraterna samtidigt ökar med 1,0 procentenheter och får 4,6 procent. Det innebär att SD kan få en vågmästarroll.

Det tvåpartisystem som nu växer fram får som konsekvens att det saknas opposition. Bägge alliansernas partier måste tona ner sina eventuella meningsskiljaktigheter, allt till förmån för att kunna visa upp en enighet som ger väljarna intrycket av regeringsduglighet. Men det väljarna ser är en politik som i stora stycken låter lika. Den sifferexercis som oftast syns i TV, som regelmässigt handlar om skatter, visar att det är ytterst lite som skiljer blocken åt. Några mer djupgående ideologiska samtal hinns sällan med eller finns det inget intresse för. Intrycket blir att det är ett politiskt etablissemang som träter på ett, för den oinvigde, internt sätt.

Medias envisa fasthållande vid att endast redogöra för de partier som redan sitter i Riksdagen förstärker den här bilden och får som följd att väldigt många människor uppfattar SD som det enda oppositionspartiet, det som står till buds när man inte känner sig tilltalad av de etablerade blocken. Just en sådan här medial dramaturgi är det som har fört högerextrema och främlingsfientliga partier till parlamenten i andra länder. Danmark är det mest näraliggande exemplet.

För att undvika att samma scenario spelas upp vid höstens val, här i Sverige, skulle jag vilja skrika – Det finns inga bortkastade röster i en demokrati!

Om du tycker att det behövs en feministisk politik i Sveriges riksdag så ska du lägga din röst på det parti som du tror kan driva den typen av politik bäst. Förra valet var ett exempel på hur det kan gå när man inte röstar på det man tror på, utan använder sin rösträtt som ett instrument för att visa missnöje. Många röstade mot socialdemokraterna, i stället för att rösta för de borgerliga. Det märktes när de borgerliga började genomföra allt det de sagt att de skulle göra. Då stod det klart att många inte hade lyssnat utan varit besatta av tanken att få bort (S) i allmänhet och Göran Persson i synnerhet.

Resultatet blev att S-regeringen försvann men man fick en politik som många inte ville ha. Konsekvensen blev också fyra år med en regering som nu går till val med ett svenskt rekord i antifeministisk politik i bagaget.

I en demokrati innebär rösträtten möjligheten att röstar på den politik som vi vill se – inte bara att taktikrösta mot den politik man inte vill ha.

Feministiskt initiativ ställer upp i riksdagsvalet med det självklara målet att ta minst fyra procent av rösterna. Vi blir det enda parti som kan forma en politik som helt tar sin utgångspunkt i feminismen. Jag vet att det finns tillräckligt med feminister i landet för att det ska vara möjligt. Men just nu möter jag många som gärna vill ha en feministisk politik men som samtidigt är oroliga för att en röst på F! är bortkastad. Tänk om Feministiskt initiativ inte når över fyraprocentsspärren?

Feministiskt initiativ är ett av få realistiska alternativ till den blockpolitik som nu dominerar i valrörelsen och som i praktiken blockerar den demokratiska diskussionen. När alliansen och de rödgröna väger varje ställningstagande på guldvåg utifrån opinionssiffror, vågar ingen av sidorna presentera något nytt eller sticka ut med sin politik. Kvinnors löner är det tyst om, arbetstidsförkortning tonas ned, föräldraförsäkringen kommer inte att delas, osv. alla samlas i mitten.

Det stärker oss ytterligare i vår övertygelse att det behövs en tydlig feministisk politik, som är ideologiskt självständig och värderingsdriven. En röst på Feministiskt initiativ är absolut en röst mot regeringen Reinfeldt men framför allt det en röst som på allvar främjar en feministisk politik i riksdagen.

Om de drygt 70 000 kvinnor och män som röstade på Feministiskt initiativ i förra årets EU-val lägger sin röst på oss igen och dessutom tar med sig tre vänner var till valurnorna, kommer Feministiskt initiativ in i riksdagen. Svårare än så är det faktiskt inte!

Gudrun

P.S. Vill du läsa och höra mer om valet, kolla på www.letsvote.se och www.feministisktinitiativ.se.