28 sep Feministbrev 242 – Vi har inte lyxen att kunna vänta!

Jordens årliga hälsokontroll visar att sju av nio så kallade planetära gränser är överskridna – och utvecklingen går åt fel håll.https://www.planetaryhealthcheck.org/

– Det är inte bara nödvändigt att ställa om alla samhällssektorer mot en hållbar framtid, det är också möjligt, säger Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet i en presentation av resultaten. Och han fortsätter : – Vi har inte lyxen att kunna vänta men vi har kunskapen, kapaciteten och lösningarna för att byta kurs.

I rapporten listas nio viktiga planetära gränser som hjälper oss att se hur mycket naturen tål.  7 av 9 gränser är nu överskridna.

Biologisk mångfald minskar, vilket hotar ekosystem och arter. Skogar och annan natur förändras genom bland annat jordbruk och bebyggelse. Vattenresurser påverkas av människans användning och förändrade klimat.  För mycket kväve, fosfor och kemikalier hamnar i naturen. Haven blir surare, vilket påverkar bland annat koraller och andra havsorganismer. Ozonlagret är fortfarande inom den säkra gränsen, vilket visar att internationella åtgärder kan fungera.  Men det är inte för sent: gränserna visar ökande risker och kan hjälpa oss att se var förändringar behövs.

Och det är här politiken ska komma in. Men valrörelsen var knappast i närheten av de här avgörande frågorna. Så vad gör vi? Jo vi fortsätter!

I Simrishamn har vi startat ett lokalt parti, Klimatinitiativ Simrishamn. Vi gick blygsamt framåt i valet men vi är nu med och bildar en majoritet som ska sätta klimatet högre upp på den politiska dagordningen. Klimatstrateg, Klimatpolitiskt Råd, Koldioxidbudget, m.m. är krav vi tar med oss in i samarbetet.

Och jag tror vi måste börja där. I det lokala. I vardagen. Vi initierade en Klimatdialog under våren och vi har nu en mängd konkreta förslag, framlagda i en rapport som samtliga partier har fått.

Jag tror alltså att vi måste bygga. Precis som när vi startade Feministiskt initiativ. Vi har 4 år på oss till nästa val. Bjud in mig så pratar vi mer om det. Vi har faktiskt inte lyxen att kunna vänta!

Gudrun