27 mar Feministbrev 237 – Militarismen matar klimatkrisen

Hur kan det vara så att den hysteriskt accelererande militariseringen INTE kopplas ihop med den likaledes accelererande klimatkrisen? Rapport efter rapport kommer med tydliga fakta i målet. Utsläppen från militär verksamhet, både i krig och i övningar, både från flyg och fartyg, både från missiler och minröjare, både från bomber och kryssningsbåtar, överstiger det civila samhällets  ”normalutsläpp” hejdlöst. Och då är redan de, de s.k. normala utsläppen på tok för stora.

I  UNEP.s  (FN:s Miljöprogram) rapport  ”State of Finance for Nature 2026” sägs det rakt ut: Världsekonomin finansierar i dagsläget naturförstörelse långt mer än naturskydd. För varje US-dollar som världen investerar i att skydda naturen, spenderar den 30 på att förstöra den. 30 gånger mer pengar går alltså till att förstöra natur än att skydda den!

En hisnande obalans. Rapporten, som släpptes i januari i år, konstaterade följande: ”Om man följer pengarna ser man hur stora utmaningar vi har framför oss. Vi kan antingen investera i naturens förstörelse eller driva på dess återhämtning – det finns ingen medelväg”, säger Inger Andersen, verkställande direktör för UNEP.

I det här sammanhanget är militärens klimatpåverkan antingen underskattad, eller inte alls redovisad, eftersom utsläpp från försvarsmakter sällan redovisas öppet eller fullt ut. Men vi vet att

• Militärer är bland de största institutionella användarna av fossila bränslen.
• Stridsflyg, krigsfartyg och stridsfordon drar enorma mängder bränsle.
• USA:s försvarsdepartement är en av världens största enskilda oljeanvändare.
• Krig orsakar direkta utsläpp genom explosioner, bränder och förstörd infrastruktur.
• Internationella insatser kräver transporter över hela världen.
• Tillverkning av vapen, fordon och ammunition är energikrävande.
• Försvarsindustrin bidrar indirekt till stora utsläpp.
• Militär verksamhet skadar ekosystem (t.ex. genom skjutövningar, kemikalier, buller).
• Föroreningar från gamla militärbaser är ett långvarigt problem, precis som minerade marker.
• Indirekt påverkan: återuppbyggnad kräver stora resurser och energi.
• Om man räknar alla militära aktiviteter globalt (alla länders försvarsmakter och försvarsindustri) uppskattar forskare att militären står för cirka 5 % av de totala globala utsläppen.
• Utsläppen är ofta underrapporterade på grund av sekretess och undantag i klimatavtal.

Men vi kan väl inte sluta kriga bara för miljöns skull? Jo det måste vi. Också därför. Det finns många andra goda skäl till att sluta se på militarism som en möjlig lösning av konflikter. T.ex. antalet döda, svältande, sårade, lemlästade, föräldralösa, traumatiserade människor.  Och den acceleration  av klimatkrisen som forskare nu talar om, visar att de ”territorier” som militären ska ”försvara”  i hög grad kommer att bli obeboeliga. Miljontals människor kommer att behöva flytta, under omständigheter som brukar kallas ”flykt”, och där mottagandet inte sällan består av just beväpnade styrkor.

Det måste bli ett slut på det här vansinnet!!!!!!!!!!!!!

Gudrun

som är i full färd med att planera inför sommarens Fredsfestival i Simrishamn. 8-9 augusti.