Det är helt orimligt att det skiljer flera tusenlappar i månaden i lön efter en gymnasieexamen vid fordonstekniska linjen och en examen vid vårdlinjen. Löneskillnaderna  mellan vården och verkstan, mellan tjänstesektorns ICA och IT och mellan akademikernas socionomen och ekonomen är den största löneskillnaden vi har i Sverige.

– Under ett arbetsliv på 40 år blir det minus 1,2 miljoner kronor för en enskild kvinna, räknat på heltid. Tar vi den faktiska skillnaden, med deltid, blir det minus 3,6 miljoner. Massor med pengar! Det påverkar alla socialförsäkringar – a-kassa, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och i slutändan pensionen!

– Vi har ett pensionssystem som producerar fattigpensionärer på löpande band, där en majoritet är kvinnor. Detta administreras av en regering som kallar sig feministisk. Rekord i hyckleri!

– Höj garantipensionen, skrota PPM- systemet, stärk den allmänna pensionen, använd pensionsfonderna till grön omställning och hållbar utveckling!

– riksdagspartierna har låst in sig i en pensionsarbetsgruppen och vägrar flytta ett kommatecken med mindre än att de är överens. Det är värre än i Vatikanen. Där kommer det i alla fall ut lite vit rök efter ett tag. Här kommer ingenting! Därför måste arbetsgruppen uppläsas och pensionerna diskuteras i vanlig demokratisk och öppen ordning!

– Sänk arbetstiden i stället för skatten! Vi lever inte för att arbeta, vi arbetar för att leva. Vi ska ha rätt till arbete och tid att leva. Fler kommer att orka mer, det blir färre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet.

– vi vill ha kortare arbetstid, trygga anställningar och rättvisa löner !

Gudrun Schyman | Eftervalsreflektioner från partistyrelsen – feministisktinitiativ.se
3976
post-template-default,single,single-post,postid-3976,single-format-standard,qode-quick-links-1.0,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,qode_grid_1300,side_menu_slide_from_right,footer_responsive_adv,hide_top_bar_on_mobile_header,qode-content-sidebar-responsive,qode-theme-ver-14.2,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.2,vc_responsive

Eftervalsreflektioner från partistyrelsen – feministisktinitiativ.se

I helgen träffades partistyrelsen och reflekterade över valresultatet på ett övergripande plan, för att kunna fokusera på det fortsatta arbetet framåt.

Vi ser, trots valresultatet, att vi blir fler medlemmar och att det pågår en hel del aktivitet både lokalt och nationellt, det ska vi ta vara på. Närmast på dagordningen står eftervalsturné med besök hos alla föreningar, en nationell träff med våra kommungrupper och en riksdagsgruppträff.

Men redan i helgen träffades partistyrelsen och reflekterade över valresultatet på ett övergripande plan, för att kunna fokusera på det fortsatta arbetet framåt. En mer utförlig eftervalsanalys är påbörjad och förväntas kunna presenteras i mitten av november. I det arbetet kommer både lokalföreningar, interna funktioner och externa analytiker att involveras. Redan i dagarna kommer en enkät till alla lokalgrupper i landet för eftervalsanalysarbetet.

Något som påverkade oss som parti i valrörelsen var att den i hög grad dominerades av en rörelse mot ett mer traditionalistiskt, auktoritärt och militaristiskt tänkande, något som pågått under hela mandatperioden och som förstärkts av medias rapportering och övriga partiers positioneringar. En rörelse som skrämde folk in i trygga välbekanta hörn, där vår främsta motståndare var ordet ”men…”. Det handlade främst om rädslan för en bortkastad röst i förhållande till 4%-spärren. Ett budskap som förstärktes av såväl andra partier som medias ointresse.

Vår egen kampanj tog fasta på att positionera oss som en nödvändig feministisk och antirasistisk politisk kraft i ett alltmer rasistiskt och sexistiskt och kapitalistiskt ohållbart samhälle genom positiva politiska budskap som ”klart vi kan” och ”säkra demokratin”. Men våra budskap hade svårt att nå fram i den debatt som dominerade valrörelsen.

Kanske hade vi mot slutet behövt komplettera med mer konkret politik och i större utsträckning bemött andra partiers utspel. Detta för att tydliggöra våra konfliktlinjer i förhållande till andra partier, särskilt när de gjorde anspråk på att ha lösningar på de problem som vi lyfter. Den kommande mer djuplodande valanalysen får ge svar på detta.

Osynliggörande av Feministiskt initiativ i nationell media och sjunkande opinionssiffror påverkade sannolikt både det nationella och det lokala valresultatet, likaså de införda 2%- 3%-spärrarna i lokalvalen. Det räckte helt enkelt inte med fotarbete och mun till mun metoden, trots att vi gjorde en lång och gedigen valturné med både Gudrun och Gita där samtliga kommuner besöktes och var involverade. Parallellt med att många lokalföreningar bedrivit egna mycket aktiva kampanjer med såväl lokala som nationella kandidater.

Samtidigt ser vi ett växande engagemang och organisering, även nu efter valet. Det är det vi tar fasta på nu när vi bygger vidare. Under hösten kommer därför partiledarna och partisekreteraren att genomföra en eftervalsturné till alla de orter där vi finns. Partistyrelsen ser att det finns ett stort behov av att fortsätta vårt organisationsbyggande genom att stärka alla lokalgruppers arbete med att etablera sig och aktivera sina medlemmar, att förstärka vårt arbete som demokratirörelse genom att bjuda in och bjuda ut oss och att arbeta mer sammankopplat på lokal och nationell nivå för bättre genomslag. Vår ambition är att samla alla kommunföreningar samt riksdagsgruppen under hösten för att lägga ut riktningen för arbetet de kommande fyra åren. Vi kommer också att ladda inför kongress i februari och EU-valrörelse i maj.