Det är helt orimligt att det skiljer flera tusenlappar i månaden i lön efter en gymnasieexamen vid fordonstekniska linjen och en examen vid vårdlinjen. Löneskillnaderna  mellan vården och verkstan, mellan tjänstesektorns ICA och IT och mellan akademikernas socionomen och ekonomen är den största löneskillnaden vi har i Sverige.

– Under ett arbetsliv på 40 år blir det minus 1,2 miljoner kronor för en enskild kvinna, räknat på heltid. Tar vi den faktiska skillnaden, med deltid, blir det minus 3,6 miljoner. Massor med pengar! Det påverkar alla socialförsäkringar – a-kassa, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och i slutändan pensionen!

– Vi har ett pensionssystem som producerar fattigpensionärer på löpande band, där en majoritet är kvinnor. Detta administreras av en regering som kallar sig feministisk. Rekord i hyckleri!

– Höj garantipensionen, skrota PPM- systemet, stärk den allmänna pensionen, använd pensionsfonderna till grön omställning och hållbar utveckling!

– riksdagspartierna har låst in sig i en pensionsarbetsgruppen och vägrar flytta ett kommatecken med mindre än att de är överens. Det är värre än i Vatikanen. Där kommer det i alla fall ut lite vit rök efter ett tag. Här kommer ingenting! Därför måste arbetsgruppen uppläsas och pensionerna diskuteras i vanlig demokratisk och öppen ordning!

– Sänk arbetstiden i stället för skatten! Vi lever inte för att arbeta, vi arbetar för att leva. Vi ska ha rätt till arbete och tid att leva. Fler kommer att orka mer, det blir färre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet.

– vi vill ha kortare arbetstid, trygga anställningar och rättvisa löner !

Feministbrev 78 – Feministiskt initiativ – bildar riksdagsgrupp!

”Vinnarna i svensk politik är män. De heter Fredrik, Anders och Håkan. Anders jagar, Håkan gillar att dra spritskämt, Fredrik åker ibland ut i verkligheten och lyssnar på kvinnor för att förstå hur de har det. De presenterar förslag. Det blir ett jobbskatteavdrag till, eller kanske en satsning på gruvindustrin. Mona är redan borta, Maria hade sin avskedsfest i veckan. Nästa år lämnar Wanja politiken. Ingen tror att Maud kommer överleva fram till nästa val (hon hade inte aviserat sin avgång när detta skrevs). De starkaste profilerna försvinner. Det blir färre kvinnor i toppolitiken. Samtidigt är jämställdheten i dag en icke fråga i den politiska debatten. Det är nog ingen slump.”

Så här skrev Karin Pettersson i Aftonbladet den 15 maj i år, under rubriken ”Varning för gubbchock” Och hon fortsatte ” Det finns en föreställning om att Sverige är ett land där män och kvinnor konkurrerar på lika villkor. Det är inte sant, inte ens i närheten.” ….. ”Bland väljarna är vinnarna också män. Regeringens skattesänkningar  gav förra mandatperioden männen 30 procent mer än kvinnorna. Största förlorarna är de ensamstående mammorna . Och så deras barn så klart, de som utgör statistikunderlaget för ökningen av barnfattigdomen. ”

Sedan skrev hon att F! inte gjort några avtryck i politiken och att Gudrun Schyman bara ägnar sig åt kommunpolitik i Simrishamn och att det var synd för ” Kvinnor har fortfarande sämre lön, pension och hälsa än män. De utför det mesta jobbet i hemmet, de vabbar, tar ut mer föräldraledighet och jobbar ofrivillig deltid. De får inte toppjobben, och släpps inte in i styrelserummen. Deras ställning på arbetsmarknaden är svagare, ­deras frihet är begränsad.”

Lägesbeskrivning kan inte bli mer rätt men på en punkt har Karin Pettersson fel. F! kommer att sätta avtryck i politiken och jag ägnar mig inte ”bara” åt kommunalpolitik i Simrishamn. Jag är numera också gruppledare för F!:s riksdagsgrupp!

Va!?! tänker ni nu. Feministiskt initiativ kom ju inte in i riksdagen? Det är sant. Inte den här gången. Men vi ska ju dit så vi börjar redan nu. Vi har nu startat en skuggriksdagsgrupp men ordinarie och suppleanter i varje utskott. Ledamöter som från och med nu ska börja agera som F!.s riksdagsrepresentanter på olika politiska arenor. De ska följa vad regeringen gör, vad oppositionen gör och de ska komma med förslag på vad partierna borde göra, om de hade ambitionen att leva upp till den feminism som så många av dem har skrivit in i sina partiprogram.

Feministiskt initiativ utmanar den politiska ordningen både genom vår organisering, som det feministiska parti vi är, och med våra politiska förslag. Vi använder vår nytänkande ideologiska position och vår fria roll på den mediala arenan genom att ifrågasätta den nationella självbilden. Vi utmanar den bild som säger att Sverige är ett öppet och jämställt land där vi respekterar alla människor som de är. Vi utmanar de etablerade partierna när deras politiska förslag inte förändrar mer än ytan eftersom vi vill genomföra genomgripande systemförändringar. Feministiskt initiativ formulerar en politik som på livets alla områden utmanar patriarkatet.

När vi utmanar den svenska självbilden utmanar vi också föreställningen om vad det är att vara ”svensk”. Det provocerar och irriterar men vi ser också att det mobiliserar. Tillströmningen av nya medlemmar till F! har ökat dramatiskt efter valet. Men visst – vi vet att arbetet för ett kraftfullt genombrott för de feministiska insikterna är långsiktigt. Miljöpartiet kom in i riksdagen först vid sitt tredje försök, i valet 1988. På samma sätt kan valet 2014 komma att bli Feministiskt initiativs genombrottsår. Det är nu vi bygger den partiorganisation som krävs för att vi i nästa valrörelse ska nå väljarna och visa att vi är ett parti som tänker agera i alla politiska frågor, med feminism och antidiskriminering som självständig ideologisk utgångspunkt. Det är nu vi lägger grunden för att F! ska kunna göra ordentligt avtryck i politiken i nästa val.

Men först – ha en riktigt skön sommar. Feministbrevet tar semester till september.
Gudrun